seven-day terrorism (7)

Category : 翻訳
Dag 7
Dom hade ett helt annat anslag i musiken än andra hårdrockband eller var det hårdrock förresten? Nja...redan då men framförallt idag så kan man nog konstatera att dom skrev en helt egen bok. Lizzy lät helt enkelt som Lizzy!

Thin Lizzy är för mig mer än något annat band the soundtrack till min uppväxt. Sommar, vinter, skola, lov, jobb, semester, tråkiga stunder, party och dom där förbannade men samtidigt magiska kvällarna man stod utanför Hovet och frös ihjäl i sin t-shirt och skinnpaj innan dom började lira. Det hann bli ett par gånger i och med att jag såg dom varje gång från 10 augusti 77 på Grönan tills den sista föreställningen på Hovet sista april 83 (inklusive Lynotts fantastiska soloshower). Vad var det då som gjorde att Lizzy träffade mitt hjärta mitt i prick och många andra med mig i detta avlånga land? (Jag läste vid ett tillfälle att Sverige var det land dom var mest framgångsrika i, i hela världen inklusive Storbritannien). Den första gången jag hörde dom var otroligt nog i Pa-t innan Roddan äntrade scenen på Konserthuset 76 (för övrigt också en milstolpe i en då 12-årig pojkes liv). Dom körde låten "Jailbreak" och det höll nästan på att bli ett känslomässigt överslag redan innan Roddans gig hade börjat. Låten satt som en smäck och när jag sen läste om ett band i tidningen Poster som hette Thin Lizzy och där "Jailbreak" nämndes titt som tätt, så behövde man inte vara raketforskare för att räkna ut resten. Det tog inte många lyssningar innan kärleken till deras musik var fullständig och efter att året efter ha blivit fullständigt golvad av deras framträdande på Grönan så fanns det ingen återvändo. Men vad var det då som gjorde att jag, ibland många andra älskade bandet så gränslöst? I ärlighetens namn så hade man ju hört både snyggare, fräckare och intressantare produktioner, vassare musiker och allt det där men Lizzy handlade om nånting helt annat. Det fanns en värme och en angelägenhet i text och musik som verkligen KÄNDES på riktigt och sen så var det helt enkelt ett brutalt bra liveband där låtarna alltid växte och blev ett par nummer större än vad de var på plattorna.

Nu har jag terroriserat er i 7 dagar tack vare Petter Sandströms förfrågan och jag har ändå inte fått med husgudar som Queen, Genesis, Faces, Zeppelin, Purple, Mountain, Rory Gallagher...etc but that's life. Då återstår ju bara det knepigaste av allt, att välja en låt. Jag hittade en väldigt fin liveversion på en av av deras tyngre låtar "Opium Trail" (tyngre!? idag så framstår den som fjäderlätt jämfört med annan hårdrock). Jag vet inte, men det här skulle ju eventuellt kunna vara hämtat från turnén dom gjorde som förband till Queen? Snacka om drömpaket men det var väl lika bra att man slapp uppleva det, för då hade man väl dött på fläcken!

Thin Lizzy - Opium Trail (Live)
https://youtu.be/ueBw3J2FYl0

----------
7日目(2月15日)
彼らは他のハードロックバンドとは全く違うアプローチをしていたんだ、それかハードロック以外のものかな?うーん・・・当時だけでなく、特に現代でも、おそらく彼らはまったく独自の物語を書いてきた、と見なすことができるだろう。LizzyはただLizzyとして演奏したんだ!

僕にとってThin Lizzyは、僕の成長のサウンドトラックになった、その他のバンド以上のものなんだ。夏、冬、学校とその休み、仕事、長期休暇、退屈な時、パーティーの時、そして最悪で、同時に素晴らしい夜だったHovet(Stockholmにあるホッケー場。旧称:Johanneshovs Arena)の外で、演奏が始まるまで僕はTシャツと革ジャンで、死ぬほど凍えて立っていた。それはたぶん彼らを見る2回目で、1977年の8月10日から、1983年の4月、Hovetでのラストライブまで毎回観たよ(Lynottの素晴らしいソロライブも含めて)。その時成されたのは、Lizzyは僕のハートを、この長細い国(スウェーデンのこと)の他の人たち(のハート)も射貫いたことじゃないかな?(スウェーデンは彼らが世界中で最も成功したところだと読む機会があったよ、英国も含めてね)。初めて彼らを耳にしたのは1976年のKonserhusetで、信じられないことに、Rod Stewartがステージに上がる前にPAシステムからだった。(その上、12歳の少年の人生のマイルストーンでもあったんだ)。彼らは"Jailbreak"で突っ走り、Rodのライブが始まるまで、感情的な爆発が今にも起こりそうだった。その曲を聴くなり大好きになって、後で新聞のポスターで彼らについて分かったのは、Thin Lizzyという名前で、"Jailbreak"というありふれた曲名だったので、僕は覚えるのにそう悩まなくてよかった。彼らの音楽への愛に満たされるのに何度も聞く必要はなかったし、その1年後、Grönan(Gröna Lund)での彼らのパフォーマンスに打ちのめされて、もう後戻りができなかった。でも、何が僕をそうさせたんだろう、当時他にも大好きなバンドがたくさん居るたっていうのに?正直いうと、(他のバンドと比べて?)より愛らしく、より粋で、より興味深いプロダクションや、尖ったミュージシャンたちが聞こえるんだけど、それはLizzyはまったく違うなにかに取り組んでいたことなんだ。熱気と、リアルに「感じられる」歌詞と音楽には切迫したものがあって、それから、とてもすごいライブバンドだったので、曲はいつも(ライブで)成長し、いくつかの曲はレコードに収録されているものより何倍も良くなった。

さて、僕は7日間、Petter Sandströmのリクエストのせいで、君たちに怯えさせてきた(=(har) terroriserat)、そしてまだQueen、Genesis、Faces、Zeppelin、Purple、Mountain、Rory Gallagherのいうような守り神達については触れていない・・・でもそれが人生ってものだよ。それから、もっとも扱いづらいことことが残っている、曲を選ばないと。彼らのとてもヘヴィな曲"Opium Trail"の素晴らしいライブヴァージョンを見つけたよ(ヘヴィ?今日では、他のハードロックに比べたら、羽根のように軽く聞こえるよね)。分からないけど、これは彼らがQueenの前座をやったツアーから拾われたものかもしれないね。この「夢の組み合わせ(Queen+Thin Lizzy)」についてだけど、それを逃したは良かったんじゃないかな、じゃなければ、僕はその場で死んでいたよ!

Comment

非公開コメント

プロフィール

momodisson

Author:momodisson
変なハードロックと、プログレの端っこが好きです。ビールも好きです。
HP: http://spellboundjp.web.fc2.com/

連絡はHP内にあるメールフォームからお願いします。

にほんブログ村 音楽ブログ プログレッシブへ

にほんブログ村 音楽ブログ HR/HMへ
にほんブログ村

click募金
カテゴリ
最新記事
最新コメント
リンク
最新トラックバック
月別アーカイブ
検索フォーム
RSSリンクの表示
ブロとも申請フォーム

この人とブロともになる